Renovering av fasad och sockel på flerbostadshus i Annedal

Renovering av fasad och sockel på flerbostadshus i Annedal genomfördes på en putsad byggnad där ytskikten hade börjat släppa vid flera partier, främst nära marknivå och runt fönsteranslutningar. Arbetet omfattade lagning av sprickor, omputsning av skadade ytor, förstärkning av sockeln samt ny målning med diffusionsöppet system anpassat för mineraliska underlag. Behovet handlade om att stoppa fortsatt fuktpåverkan och ge byggnaden en jämnare och mer hållbar utsida.

Så genomfördes fasadrenoveringen på flerbostadshuset i Annedal

Arbetet inleddes med okulär kontroll av hela fasadlivet samt närmare genomgång av partier där putsen hade bomljud eller synliga sprickor. Ställning restes längs de mest utsatta sidorna och löst sittande färg samt svag puts knackades ned till fast underlag. På flera ställen visade det sig att tidigare lagningar hade utförts med för hårt material, vilket hade gett nya spänningar i övergången mot den äldre putsen. De partierna öppnades upp ytterligare för att få rena kanter och ett underlag som gick att bygga vidare på utan skarvproblem.

Lagning av sprickor och skadade putsfält

Sprickor rensades först ur och dammborstades innan mineraliskt lagningsbruk applicerades i flera omgångar. Där större partier hade släppt användes armeringsnät av glasfiber inbäddat i ett tunngrundsskikt för att minska risken för nya rörelser i ytan. Lagningarna drogs ut med fallande kanter mot befintlig fasad för att undvika skarpa nivåskillnader efter målning. Kring fönsteröppningar lades extra fokus på hörn, smygar och droppnäsor eftersom det var där de flesta hårfina sprickorna hade uppstått.

Tvätt, grundning och nytt ytskikt

När lagningarna hade härdat tvättades fasaden med lågtryck för att få bort stoft, påväxt och lösa partiklar. Underlaget fick sedan torka ut innan en silikatgrund ströks på de behandlade ytorna och därefter över större sammanhängande fält för att jämna ut sugningen. Avslutningsvis målades fasaden två gånger med silikatfärg, vald för att fungera väl på mineraliska underlag och för att släppa igenom fukt utan att kapsla in väggen. Kulören hölls nära det tidigare uttrycket, men ytan blev betydligt jämnare efter att äldre flammighet och lagningar täcktes in.

Renovering av sockel med fokus på marknära slitage

Sockeln hade tydligare skador än övrig fasad. Nederdelen var missfärgad av stänk från marken och på vissa sträckor hade putsen börjat krackelera i ett band upp till cirka 40 centimeter över gångnivån. Skadade partier bilades bort varsamt och underlaget rengjordes innan ny sockelputs lades på i skikt med anpassad kornstorlek. Där övergången mellan sockel och fasad var otydlig byggdes kanten upp på nytt för att få en rak avslutning som bättre ledde bort vatten.

Materialval för utsatta ytor

På sockeln användes ett mer tåligt bruk än på fasadfälten ovanför, eftersom belastningen från fukt, smuts och vinterunderhåll var större nära marken. Efter härdning ströks ytan med sockelfärg avsedd för mineraliska underlag och med god motståndskraft mot uppfuktning utifrån. Arbetet planerades under en period med stabil temperatur för att undvika för snabb uttorkning i puts och färg. Skyddstäckning satt kvar vid entréer och gångstråk under hela arbetsperioden eftersom huset användes som vanligt medan renoveringen pågick.

Kontroller, anslutningar och färdigt resultat

Särskild kontroll gjordes vid anslutningar mot plåt, fönsterbleck och mark eftersom små glipor där ofta leder till återkommande fuktskador. Övergångar rensades, fogar byttes där de var uttorkade och vattenavledande detaljer justerades så att avrinningsvägarna blev tydligare. Arbetet följde BBR där byggnadsdelarnas fuktsäkerhet och beständighet var relevanta, och materialuppbyggnaden hölls konsekvent mineralisk för att undvika problem mellan gamla och nya skikt. När ställningen togs ned hade byggnaden fått en sammanhållen fasad med tätare yta, skarpare sockellinje och ett uttryck som låg nära husets ursprungliga karaktär men med betydligt bättre motstånd mot väderpåverkan.